The Sandwich: Iskall och glödhet...

Jag vet att bloggen handlar om hockey i allmänhet och Björklöven i synnerhet, men vilken djäkla insats Charlotte Kalla gjorde i förmiddags alltså. Hon gick ut ca 40 sek efter världens bästa skiddam och oavsett om det var Charlottes bästa gren var det nog troligare att man hade fått träffa tomten på julafton än att Charlote verkligen skulle fixa det. Hjärtat sa ju så klart att "Klart hon har chansen, hon är ju så duktig!!"

När sarten sedan har gått och hon åker stort och i den fart de planerat, vilket innebär att avståndet successivt ökar började man så klart tvivla. I början av backen kollar hon till och med bakåt för att se vad som händer, sånt brukar aldrig vara ett gott tecken. Vid detta tillfälle har hon dessutom tappat ca 14 sek ytterligare till Virpi Kuitunen.

Detta skidlopp, om det nu ska kallas skidlopp, kommer så klart att gå till historien. Denna typ av klättring måste vara sanslöst grymt för kroppen och det lär ju bränna i låren i slutet på backen om man säger så! Det som sedan händer är helt magiskt, Charlotte struttar ikapp på några minuter och sedan lägger hon sig kloss på Virpi. Virpi såg ut att vara som en staty i jämförelse, endera åkte Virpi uppför och Charlotte utför eller så hade någon mixtrat med utrustningen.

På bilderna som sedan följer anar man nästan ett leende på Kalla, som verkar på utflykt med ryggsäck, kloss i rygg på en högst plågad Kuitunen som i detta läge torde känna sig rätt knäckt. Hur fasiken har den här lilla tjejen flugit hit då?? Likt ett rovdjur ligger Charlotte bara och leker med sitt byte, precis när hon vill springer hon sedan förbi och de verkar inte ha åkt samma bana...

Jag är djupt imponerad över insatsen och ståpäls är det minsta man kan säga, Charlotte är utan tvekan både iskall och glödhet på samma gång!! Vad månde bliva av denna tjej?